Synopsis, poddar och känslodagbok

Ok. Jag har som jag tidigare nämnt en början till en idé, en bokidé, och jag har börjat på ett synopsis. Jag har redan kört fast och kan inte bestämma mig för en handling. Jag har ett ämne jag skulle vilja skriva om och ett hum om vilka huvudpersonerna ska vara. Jag har en del viktiga vändpunkter klara för mig och några nyckelscener som jag vill få in i berättelsen. Men jag tycker ändå inte att jag får ihop planen.

Till min hjälp i arbetet har jag lyssnat på poddar, letat skrivtips på nätet, i böcker och i tidningar. Jag har nästan anmält mig till en skrivarkurs (men tänker att jag kanske måste börja skriva först för att ha något underlag).

Det största problemet känns som det är tiden. Jag tänker i mitt huvud att jag ska sitta ner varje kväll, typ vid den här tiden och skriva lite varje dag. Men det har inte blivit av en enda kväll. Fastän jag vet att det enya som gäller är att bara sätta igång. Men jag ska planera in en hel dag bara för mig själv. Det ska bli starten och fram till dess skriver jag lite in emellan, på annat smått och gott. Och jag värker på det andra i huvudet. Det finns där.

I väntan på den stora insikten (eller på tiden att faktiskt göra jobbet)

Jag antog en utmaning från Habitud med målet att skriva känslodagbok i fem dagar. Dels för att jag ville skriva någonting men också för att jag alltid tycker att frågan ”hur mår du” eller ”hur har du haft det idag” är så svår att svara på på riktigt. Om jag haft en dålig känsla eller upplevelse så tenderar till exempel det att ta över hela dagen, även om jag egentligen haft en ”bra” dag.

Jag har skrivit i fyra dagar av fem och det är ett bra sätt att skriva dagbok på. Det gör att jag kan identifiera mina känslor kopplat till olika saker och jag synliggör för mig själv saker som jag inte tänker på annars. Jag lyssnade på ett avsnitt som handlade om att skriva dagbok på podden Superältarna. Därifrån snappade jag upp ett tips om att skriva tacksamhetslistor som en form av dagbok. Tipset kom från Julia Dufvenius som menar att hon började med det för att hon annars hade en tendens att bli rätt så mörk, eller jag tror hon sa svart, av sig. Tänker att det kanske är något som passar mig också. För bara några veckor sedan gick jag själv igenom en hög med gamla dagböcker. Underbart att höra Jenny Jägerfeld och Johanna Thydell orda om och läsa ur sina gamla dagböcker. Igenkänningsfaktor när den är som bäst. Det fick mig faktiskt att ångra mitt beslut att slänga de gamla skrivböckerna.

Tills vidare är målet att skriva. Vad, känns mindre viktigt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s