Det är konsten som är konsten

I min stad har jag några speciella favoritplatser. En är Dunkers kulturhus.

Till Dunkers går jag för där får jag lugn och ro. Tid att andas. Jag går dit för att titta på konst. Tänka. Ta plats utan att synas. Se. Reflektera. Bara vara.

Jag är ofta på Dunkers. Det går i perioder, men jag anser ändå att jag är en ganska frekvent besökare. Denna vecka har jag haft turen att få besöka kulturhuset två gånger för jobbets räkning. Två inspirerande föreläsningar har förgyllt min vecka.

Att vara på en plats som ger kroppen ro får mig att tänka på något jag hörde Stina Oscarsson säga på Berättarfestivalen i Skellefteå tidigare i år.

Vi måste få tid att ägna tid åt poesi. Att läsa berättelser och skriva berättelser.

Skönheten i konsten är det som gör att vi kan värja oss mot det andra, som gör att vi orkar protestera mot de världsliga existentiella problemen.

Jag tänker på det ofta. Idag är en sådan dag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s